Expertartikel Daggpunktstemperatur – Vad betyder det och hur kan daggpunktstemperaturen beräknas? Joni Partanen Product Manager Vaisala Industriell tillverkning och processer Industriell mätning Efter föregående inlägg om relativ luftfuktighet (RH) ska vi nu titta på den näst mest använda fuktighetsparametern: daggpunktstemperatur. Det här är den temperatur som luften måste kylas till för att bli mättad med vattenånga. För att enkelt förstå det här fenomenet, kan man tänka på hur det är att duscha. Om de varma och kalla rören i din dusch inte är isolerade, har du kanske lagt märke till att vattendroppar bildas på utsidan av det kalla röret. Vad händer här? Låt oss anta att ditt badrum har 50 % RH med en temperatur på 21 °C. När du slår på duschen börjar det kalla vattnet sänka rörets yttemperatur och kyla ner luften runt omkring. Vid en viss temperatur ser vi att kondens börjar bildas, vilket innebär att yttemperaturen på röret har sjunkit till en punkt där den omgivande luften inte längre kan hålla kvar fukten i gasform. Detta är daggpunktstemperaturen. Varför är daggpunktstemperatur en användbar parameter?Daggpunktstemperatur är en användbar parameter i många industriella fuktighetsapplikationer. Den används ofta för att mäta torrhet i applikationer som torkning av plast och tryckluftstorkning, där den relativa luftfuktigheten vanligtvis ligger under 10 % RH. Inom industrin kallas dessa typer av lågfuktighetsinstrument daggpunktsmätare. Detta är ett idealiskt applikationsområde för Vaisala DRYCAP®-teknik.Daggpunktstemperaturen är en användbar parameter i torra applikationer, men också i luftkonditionerings- och ventilationsapplikationer, samt i applikationer med hög luftfuktighet.Till skillnad från relativ luftfuktighet påverkas inte daggpunktstemperaturen av temperaturvariationer. Ett exempel är ett renrum där kontrollmålet är 40 % RH med tillåten variation på 40(±2) % RH vid en temperatur på 20(±1) °C. Under dessa förhållanden kanske relativ luftfuktighet inte är en idealisk kontrollparameter: eftersom RH är beroende av temperatur, skulle det vara praktiskt taget omöjligt att torka eller fukta utrymmet samtidigt som man försöker bibehålla en stabil temperatur. Lösningen är att i stället använda daggpunktstemperatur som kontrollparameter. En relativ luftfuktighet på 40 % RH vid 20 °C motsvarar en daggpunktstemperatur på 6,0 °C. Med ett smalt daggpunktskontrollband kan det vara lättare att kontrollera miljön och spara energi.Ett annat användningsområde högfuktighetsapplikationer, där kondensen som bildas på mätsensorn göra det omöjligt att göra mätningar innan sensorn har blivit tillräckligt torr. Detta kan undvikas genom att använda en lösning som Vaisala HUMICAP® fuktighets- och temperaturprob HMP7, som håller fuktighetssensorn vid en förhöjd temperatur för att förhindra att kondens bildas. Detta säkerställer tillförlitlig och repeterbar temperaturmätning av daggpunkt även i en kondenserande miljö. Ett exempel på en applikation där denna funktion är särskilt användbar är PEM-bränsleceller, där hög luftfuktighet är avgörande för att maximera cellens effektivitet och livslängd.Som framgår av föregående exempel är daggpunktstemperaturen en funktion av mättat ångtryck. Beräkningen blir lite mer komplicerad när vi tar hänsyn till miljötrycket, vilket är viktigt till exempel vid tryckluftsapplikationer. Daggpunktstemperaturen är inte beroende av temperaturen men däremot av trycket: ju högre tryck, desto lägre daggpunktstemperatur. Ett praktiskt verktyg man kan använda för att leka med dessa parametrar är Vaisalas fuktighetskalkylator.Gå till vår luftfuktighetskalkylator eller kontakta oss för mer information. Vaisala fuktkalkylator Relativ luftfuktighet, absolut luftfuktighet, våt temperatur, entalpi, vattenkoncentration och mycket fler. Beräkningar och konverteringar av fuktighet på ett enkelt sätt. Fuktighetskalkylator Joni Partanen Product Manager Vaisala Joni Partanen är produktchef på Vaisala. Han ansvarar för utvecklingen av fuktmätningsprodukter och mätprodukter för förångad väteperoxid. Han har över 16 års erfarenhet inom mätteknik för processindustrin, industriteknik och instrumentering. Joni har en civilingenjörsexamen i automationsteknik.